Sverige

I Sverige har man i dag flere pilotprosjekter som tester ut BIM for Anlegg.

Trafikverket, som tilsvarer Jernbaneverket og Statens vegvesen her i Norge, har som mål at 70% av alle egnede prosjekter skal leveres som BIM fra og med 2014. (http://www.byggindustrin.com/trafikverket-byter-papper-mot-bim__9174)

 

Bygghandlingar 90 – del 7

http://www.bygghandlingar90.se/band-7/

 

Bygghandlingar 90

Bygghandlingar 90 är en publikation med rekommendationer från byggsektorn om hur bygghandlingar ska utformas enhetliga och användbara. Bygghandlingar är det som ligger till grund för produktionen av ett byggprojekt. Bygghandlingar 90 förkortas ofta till BH90 och finns i 8 delar som redovisar hur man skall utforma olika delar av bygghandlingar. BH90 del 7 heter ”Redovisning av anläggning” och senaste utgåvan kom ut 2011. Del 7 innehåller bland annat anvisningar för redovisningar av digitala anläggningsmodeller, landskap och anläggningsinformation. Del 7 innehåller också hur man kan klassificera och koda objekt. I anläggningsprojekt används digital information i olika CAD-program och för att få en effektiv användning behövs regler för kodningen av informationen.
Dessa regler behöver vara överenskomna och följas av alla aktörer. Det finns en internationell standard för benämning av CAD-lager som heter SS-ISO 13567. För kodning av objekt hänvisas till nationella regler och praxis. I bygghandlingar 90 del 7 finns förslag på hur kodning av landskapsinformation kan utformas. Det är en tabell som är en vidareutveckling av Vägverkets rithandbok. 35

35 Bygghandlingar 90 Del 7 Redovisning av Anläggning, utgåva 2, Klas Eckerberg, Lars Andersson, Niklas Lindberg, Mica Lindfors 2011

Tekst hentet fra side 23 i rapporten: Gemensamt kodsystem och dess betydelse för utvecklingen av BIM i anläggningsbranschen

 

En av forfatterne av rapporten, Klas Eckerberg, er landskapsarkitekt og har utdypet dette for oss med et konkret eksempel:

Vi använder nu dessa anvisningar ibland annat det stora projektet ”Förbifart Stockholm” … Här kommer de digitala modellerna att användas som kontraktsunderlag och i produktionen. Här har vi bland annat kodning för ”granskningsstatus”, det vill säga om objekten är godkända för användning eller inte.

För att klassificera objekten använder vi ”BSAB byggdelar”, som är den svenska tolkningen av ISO 12006-2 ”Element”. Vi bygger sedan på dessa med byggdelstyper (”Designed Elements”), som utgörs av ”recept” för hur konstruktionen ska se ut. Här kopplar vi till tabellen ”BSAB produktionsresultat”, motsvarande ISO ”work result”. Det fungerar utmärkt!
För det vi kallar ”landskapsinformation”, det vill säga existerande byggda och naturgivna objekt använder vi ”Kodlista BH90 för landskapsinformation”, som är en utveckling av tidigare Vägverkets tabell.

Klas Eckerberg forteller videre at de har valgt å benytte seg av allerede innarbeidede tabeller og standarder som beskriver bygningsdelstyper framfor å bygge på standardiseringsarbeid som går mot å beskrive objekter utfra hvordan de ser ut:

… arbete pågår att se över ISO 12006-2, i syfte att införa en ny tabell baserat på en ”kompositionell” klassificering. Jag var tidigare positiv till detta, eftersom man då utgår inte från funktion eller produktionsresultat utan endast från hur objektet ”ser ut”. En byggnad har väggar, dörrar, tak och så vidare.
Efter att ni har provat att kombinera funktion med produktionsresultat genom att använda byggdelstyper känns det inte längre nödvändigt. Det skulle vara förvirrande att införa en ny tabell. I Sverige har BSAB en mycket stark ställning.

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *

*


*

Du kan bruke disse HTML-kodene og -egenskapene: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>